Äntligen!

Ja, då har en dröm gått i uppfyllelse iallafall. Jag kan numera titulera mig som stolt invånare i Sveriges kungliga huvudstad och det känns alldeles underbart. Än har jag inte riktigt fattat att det är på riktigt, men det kommet. Imorgon börjar skolan och på fredag ska det ordnas så att jag även får egen lägenhet. Bussresan igår var förjävlig, jag hatar Swebus men fram kommer man så småningom. Det enda som var konstigt var att jag inte skulle resa hem igen efter några dagar. Försöker verkligen smälta det där. För att anpassa mig har jag köpt ett 30-dagarskort till kollektivtrafiken. Dagen har i stort gått ut på att utforska staden. Vandrat runt i min ensamhet på Söder för att på kvällen besitta Debasers uteservering vid Slussen i sällskap med mitt gamla järngäng Offe, Oskar och Johan. Nu har vi alla flyttat upp till Stockholm och det lär bli fler kvällar med öl känner jag. Finns väl hur mycket att skriva som helst. Lyssnar istället på Fackmans nya skiva och njuter av saxofonen. Imorgon ska jag upp tidigt, ta bussen till min blivande skola och registrera in mig på min Journalistlinje. Har knappt tänkt över hur det ska bli. Träffa nya människor och så. Hoppas de ser bra ut och är trevliga. Kommer mest sitta och vara tyst, jag har svårt att möta nya människor. Fast borde ändra på det beteendet, så va fan, imorgon kör vi gasen i botten istället. Charma brallan av varenda en, haha.

Men jag saknar min dam på västkusten. Telefonen har gått varm den senaste veckan. Varje gång hon svarar i telefonen smälter mitt hjärta litegrann. Distans är aldrig kul, men jag gör det ändå, jag vill ju. Förhoppningsvis kommer hon hit snart, det kommer bli underbart.

Går sådär med mitt minska-ned-med-rökningenprojekt. Igår rökte jag en, idag en 13-14 stycken. Uteservering, öl och goda vänner är svårt, särskilt när vännerna också röker. Pappa förmanade mig att sluta innan jag åkte. Sa att jag skulle det, men jag är van att svika mina föräldrar, det är väl det jag gör bäst, tyvärr. Min kontakt med mamma som alltid varit bra innan har blivit som bortblåst. Jag vet inte vad som hänt, men numera berättar hon ingenting längre. Vet inte vad jag gjort? Fan också, nu ska jag sova. Eller, jag kör ett avsnitt Entourage istället