Det går inte längre

Solen har återigen gått upp över staden. Idag lyser den inte riktigt lika klar som igår. Regnade en skvätt under morgonciggen. Eller morgon är att ta i, tog sovmorgon imorses och gick upp vid 12 ungefär. Till frukosten finns alltid DN för att läsas från blad till blad, tar sin lilla stund men det är härligt. Sen öppnade jag telefonjouren för samtal med Frida, mamma och Olivia. Mestadels goda nyheter vad jag förstod, nästa helg är bokad och klar, längtar så jag går sönder. Nehe, här orkar jag inte sitta och skriva mer, lägger ner den här bloggen nu. Den blev av aldrig bra, den fick aldrig någon luft under vingarna, eller rättare sagt, jag gav den ingen kraft att flyga. Det är mitt fel alltihopa. Nu ska jag ägna mig åt det jag gillar bäst, vänner, kärlek och Stockholm. Ha en trevlig höst.

En dag i Sthlm

Det är återigen natt i Stockholm. Har ingenting uppbokat imorgon förrens på kvällen då jag antar att vi ska supporta Mackan som spelar på Debaser Slussens uteservering (kom dit och kolla, det är ju för fan gratis) så jag kan med gott samvete unna mig lite nattbloggande. Här i lägenheten håller det på och fixas & trixas med trådlösa nätverk som jag lyckats sabba en gång redan, plus att det tillkommit ännu en lägenhetsinnehavare under dagen.

Kan lite kort berätta om dagen så jag slipper säga det sen:
Började dagen med att vakna upp ur en trevlig dröm, dålig start. Åt lite frulle med storebror och flyttade ut ur rummet jag sovit i (sover numera på madrass). Vankade iväg till grannbyn Högdalen för bussresa till Södertörns Högskola. Anländer i god tid så jag hinner med en kopp kaffe och en cigg innan upprop. Uppropet överstökas på en halvtimme utan besvär och jag vänder hem igen. Tröttnar fort på Bandhagen, hungrar till och drar till våran grek på Söder för en bättre pasta till lunch. Ringer Disco som möter upp i city. Kollar runt i rätt många affärer men hittar knappt något jag vill ha som inte kostar mer än 2000, jobbigt. Hänger lite på Nytorget, möter upp en Stefan och åker till Såsen för våldgästning av Drago. Fastnar på hans balkong i ett par timmar med lite pizza och snack. Dragan och Disco hyr film som suger, Offe och Oskar kommer på besök, jag åker hem.

Livet i Stockholm är underbart än så länge. Kommer antagligen bara bli bättre när jag och Frida får tillgång till våran egna lilla lägenhet. Har nu två lediga dagar framför mig innan helgen bokas upp för flyttaktiviteter. På måndag börjar studet på allvar, ska bli jävligt spännande faktiskt. Jag är trött nu, lång dag, godnatt

Äntligen!

Ja, då har en dröm gått i uppfyllelse iallafall. Jag kan numera titulera mig som stolt invånare i Sveriges kungliga huvudstad och det känns alldeles underbart. Än har jag inte riktigt fattat att det är på riktigt, men det kommet. Imorgon börjar skolan och på fredag ska det ordnas så att jag även får egen lägenhet. Bussresan igår var förjävlig, jag hatar Swebus men fram kommer man så småningom. Det enda som var konstigt var att jag inte skulle resa hem igen efter några dagar. Försöker verkligen smälta det där. För att anpassa mig har jag köpt ett 30-dagarskort till kollektivtrafiken. Dagen har i stort gått ut på att utforska staden. Vandrat runt i min ensamhet på Söder för att på kvällen besitta Debasers uteservering vid Slussen i sällskap med mitt gamla järngäng Offe, Oskar och Johan. Nu har vi alla flyttat upp till Stockholm och det lär bli fler kvällar med öl känner jag. Finns väl hur mycket att skriva som helst. Lyssnar istället på Fackmans nya skiva och njuter av saxofonen. Imorgon ska jag upp tidigt, ta bussen till min blivande skola och registrera in mig på min Journalistlinje. Har knappt tänkt över hur det ska bli. Träffa nya människor och så. Hoppas de ser bra ut och är trevliga. Kommer mest sitta och vara tyst, jag har svårt att möta nya människor. Fast borde ändra på det beteendet, så va fan, imorgon kör vi gasen i botten istället. Charma brallan av varenda en, haha.

Men jag saknar min dam på västkusten. Telefonen har gått varm den senaste veckan. Varje gång hon svarar i telefonen smälter mitt hjärta litegrann. Distans är aldrig kul, men jag gör det ändå, jag vill ju. Förhoppningsvis kommer hon hit snart, det kommer bli underbart.

Går sådär med mitt minska-ned-med-rökningenprojekt. Igår rökte jag en, idag en 13-14 stycken. Uteservering, öl och goda vänner är svårt, särskilt när vännerna också röker. Pappa förmanade mig att sluta innan jag åkte. Sa att jag skulle det, men jag är van att svika mina föräldrar, det är väl det jag gör bäst, tyvärr. Min kontakt med mamma som alltid varit bra innan har blivit som bortblåst. Jag vet inte vad som hänt, men numera berättar hon ingenting längre. Vet inte vad jag gjort? Fan också, nu ska jag sova. Eller, jag kör ett avsnitt Entourage istället

Bakfyllefrossa och resfeber

Dessa är mina två sjukdomar som jag får dras med idag. Vaknade vid 8-tiden i vanligt koma-liknande tillstånd. Försökte i vanlig ordning somna om innan jag insåg att det nog var lika bra att gå upp, har ju en hel del som ska ordnas till idag. Väl uppe har jag gått runt och frusit som en hund i snöstorm, virat in mig i fler plagg så snart ser jag ut som Michelin-mannen. Som tur var börjar frossan avta lite nu iallafall, ska smälla i mig lite kaffe och sen kör vi. Återigen ska det sorteras och värderas. Vad ska med, vad ska inte med? Sugigt, vill hellre hoppa på en buss som kör mig norrut, långt härifrån, sen ska jag inte komma tillbaka före jul.

Rensa och glänsa

Då var ännu en dag till ända och jag kommer närmare målet. Saker börjar klarna ut nu, har packat om en massa saker. Slängt iväg en massa kläder, sorterat ut en jävla massa tidningar jag sparat, typ alla Sonic-tidningar mellan 02-05 plus en uppsjö med NME, Café, King, Sex, Rocky, Stureplan, Rolling Stone, Q och några andra obskyriteter. Tänkte förvara de här hemma i Rydaholm istället. Tvättat en massa kläder har jag gjort också. Vart riktigt jävla aktiv. Som avslutning onanerade jag lite till Discovery Channels tio-i-topp-lista om stridshelikoptrar.

Fan, Magnus Carlson är hyfsat deprimerande. Lyssna på "En repig 7"-singel" en mörk fredagkväll är ingen humörshöjare. Imorgon blir det bättre, imorgon blir det alkohol igen. Har ju varit nykter i snart en vecka, det här går verkligen inte för sig. Kommer visst lite släktingar på besök här imorogn också, lite mindre kul. Tur att Simon kommer och släpar med mig in till stan vid 13.00, måste besöka apoteket innan de stänger. Så imorgon blir det tack och farväl allihop. Sen drar jag och kanske i flytten så får bloggen stryka med. Vi får se, nu ska jag köra bort min lillebror från datorn så jag får sova en sväng, somnade vid 7.00 imorses, wacko. Godnatt

Den lilla besten

Fredag, lutar starkt åt att det blir den första vita fredagen på år och dagar (räknar bort de som fallit bort på grund av jobb). Kan kanske vara nyttigt att spara lite på spånken. Har som sedvanligt kanske blivit lite väl mycket drickande på slutet. Förra veckan var det mer eller mindre alkoholförtärande under sex dagar. Imorgon blir det nog födelsedagsfest/avsked ute i Torskinge. Då blir det väl lite krök, en sista gång med gänget kan väl vara skoj säg.

Idag har jag blivit ensam lämnade med den här lilla besten



Vi har haft en oerhört trevlig tid tillsammans. Vi har sprungit i parken, jagat pensionärer med rullatorer och ätit upp små kaniner tillsammans, allt för att förgylla den något trista vardagen i Rydaholm. Två dagar kvar innan jag sticker nu vänner. Kommer bara sakna min lilla best som ligger här i knäet mitt och snarkar för fullt.

Elvis, Virto, döden och Stockholm

Huh, blev en sen natt. Tackade nej till en massa gratissprit och körde bil istället under kvällen/natten. Alltid nostalgi att köra lite mer än lovligt fort på 27:an mellan Värnamo och Rydaholm någon gång under natten när mörkret är som mest påtagande. Tänker alltid på döden, förväntar mig att en älg ska stå bakom varje kurva, hånskratta åt mig innan den tar med både sig själv och mig in i döden. Har aldrig hänt men jag tänker det varje gång jag kör där av någon anledning. Tycker det är oändligt vackert iallafall att köra där i mörkret, i sin egna lilla värld. Gillar ju mörkret, natten är min favorittid på dygnet, alla gången. Satte mig utanför kiosken i Rydaholm och rökte en cigg innan jag körde de sista 500 meterna hem. Tittade på min gamla låg- och mellanstadieskola. Försökte minnas hur det var, har nästan lyckats förtränga det. Ett ansikte dök upp, plågoanden som brukade slänga glåpord efter mig som rev upp själen på mig. Men jag har förträngt det, jag blev rätt okej ändå.

30 år sedan Elvis dog har det stått överallt under dagen som gått. Fy fan vad "Always On My Mind" är vacker, må vara en av de starkaste sångerna jag hört. Tänkte på någon speciell när jag lyssnade på den idag.

Gamle Virtanen börjar blogga igen. Helt plötsligt känns livet inte lika meningslöst som en Schulman-blogg längre. Schulmans är roliga men inte så mycket mer. Virtanen har alltid varit lättare att relatera till, känna tillhörighet till samtidigt som han levererar lite popkultur substans. Gillart som fan, en bra dag.

Var hemma hos min gamla chef som jag sa. Var trevligt, god mat och gott sällskap. Har diskuterat popmusik, Stockholm, döden, förakt och en hel uppsjö annat, lite jobb tillochmed. Några som inte känner mig och Frida så väl trodde vi var tillsammans, alltid lika roligt när folk tror så. Vi agerar ju ibland som ett gammalt gift par. Ser oss mer som syskon, bror och syster.

Imorgon måste jag ta tag i saker, har skjutit upp allting nog nu. Packa om flyttlådorna, sortera ut en massa skräp, tvätta kläder och fixa lite saker med banken. Kommer antagligen inte göra hälften av allt men ska iallafall göra ett tappert försök.

På söndag blir det antagligen avfärd mot Stockholm. Måndagen ska väl ägnas åt att reka skola och lite sånt. Jag är lycklig mina vänner, på riktigt den här gången. Enda smolket i bägaren är att den lilla byn ligger på Västkusten, alldels för långt bort ifrån Stockholm, men Halebop får rädda mig denna gången hoppas jag.

Funderar på ifall jag ska bli sketafull, full, lite full eller nykter på lördagkväll, vad säger ni?

070816

Sov som vanligt alldeles för länge idag. Fast de senaste dagarna har jag försummat ordentlig sömn så det var väl lika bra det. Här i huset sover jag även i samma rum som familjens dator så i ren jävelskap låg jag och drog mig en stund extra enbart för att mina småbröder inte skulle få tillgång till datorn, haha. Nu har jag krånglat en stund med e-legitimationer och CSN men har äntligen skjutit iväg en ansökan om studiebidrag och lån till hösten. Går i många tankar nu, så mycket som borde göras men jag har inte riktigt orken som krävs för det. Typ, packa om mina flyttkartonger, tvätta en sjuhelsikes massa kläder och annat najs. Sitter istället och spanar i IKEA-katalogen för möbler till vårat blivande hem. Tyvärr hittar jag inte riktigt det jag vill ha, men det får lösa sig ändå. Ikväll är det middag hos min gamla chef och hennes barn. Ska nog skrämma skiten ur ungarna, mina små favoritungar.

Nu vill jag tjuvröka, hejdå

Städtant

Hu och fy, nu har jag för tillfället ingen egen bostad att tillgå. Det är rätt chill ändå, vill ju bara till Stockholm så fort det bara gå ändå. Har ägnat dagen åt städning och bilkörning. Köra bil är mycket roligare än städa, ett konstaterande jag kan göra. Tur att jag i fortsättningen ska städa tillsammans med Frida. Alltid enklare att sätda när man är två. Vi kanske kan springa runt, dammsuga, damma, sjunga och skura tillsammans. Möjligtvis koreografera en städdans tillochmed. Låter hemskt mycket jag, eller mer något som Offe skulle kunna hitta på, han är fan pedant den jäveln. Kan ärligt erkänna att det är inte jag så det fick jag helt enkelt äta ihop idag när ett och ett halvt års vanvård skulle åtgärdas. Gick nästan rätt bra, vissa saker lämnade jag ltie halvdant och hoppas inte Petrus blir alltför arg. Nu är jag sugen på att sno familjedatorn och lira lite hockey, mitt stora nöje här i hemmet förutom att jag skräck i lill-vofsingen. God afton

Hemma i Texas

Goder afton vänner och läsare. Numera sköts bloggningen ifrån föräldrahemmet i Rydaholm som för tillfället är min hemort i några dagar. Rummet jag sitter i är belamrat med diverse möbler, sex flyttkartonger, lite skärmar och grejer. Sammanfattat har jag skaffat mig mer prylar än vad jag hade när jag flyttade till Värnamo. Vad som finns kvar i lägenheten är ett gäng dammråttor, en hel del saker som ska åka i soptunnan och någon jacka eller så. Nu sitter jag och njuter av tv-bilderna när Valencia läxar upp Elfsborg i CL. Ska titta lite mer på tv innan jag ska dra mig till sängs i fel rum ty min minsta lillebror har under högljudda protester från mig övertagit mitt gamla pojkrum så istället för en vacker dam får jag dela rum med en jävla dator. Imorgon är det städning på schemat, ska nog upp rätt tidigt imorgon. Jajaja, bla bla bla.

En liten rolig grej på CL-sändningen var när Strömblad försökte skämta till det lite om Glenn Hyséns uttalande under helgen om att hans son var klar för IFK Skattefusk. Blev helt tyst under några sekunder, kände verkligen hur skämtet blev totalt misslyckat. Som älskare av "The Office" så är ju tystnaden efter ett plumpt skämt betydligt roligare än ett bra skämt.

Packningsrapport

Tar ett litet break i allt packande för att vila och röka lite på balkongen med datorn som sällskap. Det här med att hålla på och packa långt i förväg har aldrig riktigt varit min grej och jag förstår nu varför. Har inte så mycket prylar som ska paketeras utan det är mest bara att hiva ner allt i flyttlådorna. De saker som återstår är köket som ska packas ner och sedan ska även alla kläder slås in i kartonger. Om två timmar kommer far med släp, sen är det över. Hoppas det blir god mat hemma. Vill inte flytta till Rydaholm, får panik av att vara där längre än tre timmar, nu ska jag bo där i minst fyra dagar, hur fan ska det gå då?

TV-kväll utan nostalgi

Klockan är rätt mycket nu. Har inte gjort några stordåd sen jag skrev senast. Pappa gjorde en kort visit, mest lite prat om alla flyttar som avverkar varandra på löpande band nu känns det som. Samtalade lite med fröken från västkusten i cirka 45 minuter trots att vi bägge skyr telefonprat rätt hårt, men vad gör man inte. Efteråt blev det kväll med tv som det stora ämnet. Nya avsnittet av Entourage, två avsnitt av HBO:s nya serie "Flight Of The Conchords" för att senare övergå till den sända televisionen och Vita Huset, Two And A Half Men, lite Jay Leno-skämt och första avsnittet av The Shield, härligt. Skippar nog Morrissey ikväll, lägenheten har tjänat bra som ställe att tillbringa mina dagar och nätter i men förutom balkongen är jag jävligt glad att jag får flytta härifrån faktiskt. Inte lägenhetens fel i sig utan dess läge i denna förbannade jävla skithåla till stad Värnamo. Så imorgon ska jag med glädje vira ihop alla kablar, slå in alla porslins- och glasaktiga ting i tidningspapper, plocka ihop alla kläder och frakta iväg bråten till hemmet i Rydaholm för en tillfällig vistelse. Orkar inte med nostalgin, lyssnar på lite olika alster av Kleerup på diverse MySpace-sidor. 3.00 AM med Marit Bergman är rätt bra förutom Marits sång då kanske, luvtröjor är the bomb.

Ska väl dra mig tillbaka nu, eller vika in klovarna som någon Schulman-broder hade skrivit det. För sista gången gå ut och röka bort smaken av tandkräm på balkongen och blicka ut över den döda stadens gatlyktor.

Last Night Smultronvägen

Huh, har nu rensat ut lite skräp. Har även umgåtts några timmar med Frida. Pratat om känslor, Stockholm och lite annat ditten och dattan. Trevligt var det iallafall. Just nu sitter jag och orkar inte göra någonting, tittar rakt in i dataskärmen, orkar inte röra på musen, stirrar med döda ögon. Sista kvällen/natten här, det känns konsigt, overkligt att det är sista gången jag kommer krypa ner i sängen som står där borta i hörnet. Aldrig mera gå upp mitt i natten när sömnen vägrar komma för att ta en cigg, inte dra sig upp på morgonen och på med morgonrocken för cigg. Mycket med lägenheten kommer förknippas med rökning tror jag. Eller mestadels balkongen, min högt värderade balkong som jag kommer sakna så. Aldrig mera gaskammarfester och spontandans, aldrig mera vingla runt dörute mitt i natten för ett sista desperat bloss. Kanske dags att sluta röka nu, det känns inte värt det längre eller jag får se. Inte lika mycket iallafall, skitsamma. Mycket får visa sig, framtiden har mycket att göra nu i mitt liv. Snart pallar jag inte mer, vill förflytta tiden två veckor fram. Slippa allt som ska göras och uträttas. En personlig assistent vore på sin plats nu kan jag tycka, fan vad bra det hade varit.

Lägenhetstömning

Måndag, den 13:e augusti. På schemat står det att det är dags att börja tömma lägenheten på skräp. I min lilla hall har jag lyckats samla en överföll pappersbärpåse med tomma ölflaskor, mestadels San Miguel, en likadan påse fylld med diverse Finnvedens nu och betalda räkningar, två plastpåsar fyllda med tomma ciggpaket och ett gäng kartonger. Snart ska skiten iväg, ska slänga iväg min gamla dataskärm likaså. När det är över ska jag umgås med Frida för att ta igen det vi missat under helgen. Kvällen som blir min sista här i lägenheten ska jag kedjeröka på balkong, gråta, lyssna på flyttlåten, nostalgitrippa och ta farväl av allt. Imorgon blir det nerpackning av allt, bortforsling och flytt till Rydaholm. Igår kändes det tungt, idag är det lite bättre, jag längtar ju faktiskt till Stockholm om allt löser sig så småningom. Det gör det förhoppningsvis. Nu ska jag iväg och besöka diverse soptippar och miljöstationer. Hejdå

WOW och känslorna

Hemma igen. Många tankar och intryck har helgen uppe i Sveriges andra stad gett mig. Har egentligen varit lite för trött och lite för kär för att kunna hänge mig fullt åt festivallivet som inte riktigt var som vanligt eftersom festivalen gick av stapeln mitt i staden. Skönt tyckte jag att slippa tältcamping och boendeproblemen löste sig med sovplatser i diverse studentlägenheter. Har varit ett jävla åkande och vandrande genom Göteborgs stad och planka på spårvagn är alltid roligt, en liten kick. Det är kommer bli väldigt osammanhängande känner jag. Rent konsertmässigt så var det väl som vanligt, nästan. Alla pop- och rockband kändes inte speciellt upphetsande, har redan sett det mesta och har svårt att hetsa upp mig över Hives tjugonde spelning, Arks hundrade, Moneybrothers femtionde och Hellacopters trehundrade spelning. Nej, två konserter gav något. Manu Chao var väldigt bra trots att jag knappt lyssnat på fransosen innan. Mäktigast av allt var Kanye West iallafall, trots lite knackig spelning så var det bland det bästa jag skådat på festival genom livet. Avslutningen var snudd på mäktigare än att höra Morrissey framför "There is a light..." på Hultsfred 04. Festivalen hade väl en del barnsjukdomar och ljudet var ibland lite för tamt, t. ex. The Hives spelning blev genast tre snäpp sämre tack vare att basen försvann någonstans. Sen att ölen kostade 50 spänn är inte heller acceptabelt.

Annars hade jag och Simon en trevlig kväll/natt i lördags där vi bland annat träffade en mer än lagligt berusad Ebbot, Simon skrek "hippiejävel" åt Devendra Banhardt och tillsammans över en flaska sprit tog vi humorn till nya nivåer. På vägen hem genom Haga och Masthugget skrev jag själv om Göteborgs historia till en skrattande Simon. Kvällen innan var lika rolig då jag jagade Simon fram på Magasinsgatan samtidigt som jag skrek "nu ska du dö din jävla dvärgjävel", det var roligt, hurra.

Nog om Göteborg och WOW nu. Resan hem var snudd på mardrömslik. Ett skepp lastat med saknad och panikångest seglade rakt in i mig och jag fick kämpa för att hålla tårarna tillbaka när tåget bullrade ut från Göteborg. Minutrarna innan hade vi tagit farväl, jag hade torkat dina tårar och kysst den sista kyssen. Långsamt släppt din hand, nästan som på film. Avsked är svårt, jag har väldigt svårt för det och inte fan blir det bättre. På tåget hem spelade jag allehanda sorglig musik, läste King för att få in andra tankar i huvudet, gick sådär. Hemma i Värnamo gick jag långsamt genom staden, tvingade ned röken från cigaretten i min ömmande hals, tittade på Lagan som forsade under Åbron och tanken slog mig att det mycket gått och väl kunde vara sista gången just den promenaden från stationen hem till min lägenhet gicks. Imorgon börjas det, då ska jag packa ihop mitt liv i Värnamo. Börja spika ihop kistan som ska begrava min epok här i Värnamo. Egentligen borde jag vara eld och lågor inför flytten, men just i skrivande stund är det inte så uppåt. Att lämna Värnamo är förstås det bästa som hänt mig. Fast just nu finns det andra känslor som är starkare, som tar upp min tankeverksamhet. Var ska det här sluta?

Mitt liv går på impuls

Fan vad jag älskar livet. Efter några intensiva minuter av telefonerande så drar jag till Göteborg alldeles strax. För en timme sedan hade jag ingen aning om vad helgen skulle bli av. Nu blir det musik, kärlek och fylla hoppas jag. Har ingenstans att bo än, men vad fan. Är man dum i huvudet så är det bara att köra hårt, parkbänkarna är fina i Gbg har jag hört. Way Out West, here I come...

Living a dream, baby!

Inser att jag missat att uppdatera den här bloggen på ett tag. Skyller ifrån mig med det att jag haft bättre saker för mig än att sitta och beklaga mig själv och mitt liv på det här forumet. Nu igen när livet inte känns riktigt lika optimalt vänder jag tillbaka hit. Med svansen mellan benen öppnar jag upp laptopen och loggar in för första gången på en vecka på "Blogger". Mycket har hänt sen senaste besöket. Minns fragmentariskt att när jag senast skrev så fanns det en viss förhoppning i min text, en aning om att livet på något sätt skulle arta sig till något bättre än vad det redan var. Jag stod där nyligen arbetslös, fri att undersöka livets alla möjligheter. Tog en chansning, tog ett tåg till Göteborg i förhoppningen att hitta något jag under flera år levt i avsaknad av. Tänker inte dra någon längre resumé över vad som hände, den har Frida fått och endast hon. Allting blev bra, det blev bättre än vad jag trodde. Just nu mår jag bättre än vad jag någonsin mått tror jag, iallafall på många år. Kanske ljuger jag lite, det var bättre för några dagar sedan. Ibland vänjer man sig fort vid vissa saker som inte går att ta för givet. Nu är det tomt här i lägenheten. Ingen sitter vid datorn och tittar på bilddagboken, ingen håller om mig när det är sovdags, ingen ger mig en kyss när jag vaknar. Det går så fort att jag knappt hinner med själv. Måste stanna upp ibland och reflektera över allt som hänt. Så mycket som ska göras den närmsta tiden, både positivt och negativt. Mestadels är det positiva saker som ska ske. Nu ska allt gå i lås, allting ska klaffa. Inom några veckor ska min framtid säkras och göras okrossbar. Nu händer allt det jag gått och väntat på. Allt på samma gång, vad gör jag? Dricker mig full. Idag är tredje dagen i rad jag kommer hem utan fullt balanssinne och alla kropssfunktioner under kontroll. Vill bara fly, någonstans, jag vet var det ligger. På en kulle över byn, ett trettiotal trappsteg upp i sten. Buskarna står gröna i slänten och solen lyser med vita moln som flankerar på himlen. Doften av havet bryter av, jag önskar mig bort, varje minut, hur kunde det bli såhär?

Go West!

Nu flyr jag landet, mot en bättre sida av Sverige. Lämnar alla panikångestattacker över flytten, skolan, CSN och gud vet vad. Orkar inte tänka mer på det, blir så trött. Låg uppe halva natten och kallsvettas kring lite CSN-bekymmer jag kom på att jag hade. Som tur var kom min egna konsult, mamma, på en lösning som jag efter lite samtal kan få att funka. Förhoppningsvis så löser det sig. Damp ner ett brev på posten idag, fredag den 24:e augusti klockan 09.00 blir jag innehavare av en tvåa på Södermalm ser det ut som, me like.

Nej, nu ska jag ha lite semester, försöka koppla av lite i gott sällskap. Här hemma är det bara smutsigt, oroligt och bistert. Ni får ha en trevlig helg allesammans, får se hur det blir med uppdaterandet av den här bloggen. När jag kommer hem, ingen aning. Med mig på resan har jag iallafall säsong 1 av "The Wire" och iPoden, hoppas det går bra. Ska ner och äta frukost/lunch hos Chemon nu iallafall. Hejdå

En ledig man

Nu kan jag titulera mig en ledig man igen. Det enda som saknades var hatten men som Simon sa så var det för kallt för det idag. Har ägnat dagen åt att göra ungefär absolut ingenting av värde iallafall. Började dagen med lite telefonerande för att sedan trava runt i morgonrock i några timmar för att vänta in kompisarna som ska sluta sitt jobb. Under tiden hann jag faktiskt med att fixa och trixa lite med iPoden samt försöka ordna hem lite tv-serier till nya datorn. Även ett avsnitt Entourage slank ner till belåtenhet och jag skrattade gott i slutet (kaninerna Simon, kaninerna, haha). Så småningom fick jag tag på Simon och vi gick till Arabusta där vi knappt hann sätta oss innan Alle och Ariana gick förbi och anslöt sig till sällskapet som fick påökning av Karin, Klara och Dennis. Under en stund var även min vackra hund Chanel med som kuttersmycke till allas stora glädje och jag fick en ansiktsdusch som hette duga. Kycklingsalladen och latten var utsökt, finns numera ingen mer ursäkt för Stigs förutom öppettiderna, annars kan Åke Danås-imperiet fara åt helvete. Efter lite strul med kvarglämda grejer och så kom jag hem och tittade på min dörr där det stod "Petrus Älverdal" istället för mitt namn och jag drabbades av panik. Ringde mamma och undrade vad fan jag skulle göra. Efter lite konsultation så satte jag dit min egna lapp över och hoppas att brevbärarna inte är så jävla korkade utan lämpar in min post, väntar ju för fan viktiga brev om bostad, högskolor och CSN. Helt nojig blev jag, hemskt hemskt, det enda otrevliga denna dagen inneburit.

Fick lite senare ett samtal ch visst blir det västkusten till helgen, Götlaborg here I come, imorgon tar jag tåget härifrån. Tror det är nyttigt annars hade jag nog ätit upp mig själv till slut. Har inte riktigt lärt mig än att behärska semester utan att få panik. Eller semester har jag inte utan mer arbetslös kanske, bättre så. En trevlig helg hoppas jag på iallafall.

Är en gnutta avundsjuk på storebror som i skrivande stund är på Söderstadion för att kolla på när Bajen förhoppningsvis spöar Malmö (Samuel är MFF:are så jag hoppas på vinst, verkligen). Läser även att några idioter fått för sig att slänga in saker på planen, blir förbannad och sliter mitt hår. Varför händer alltid sådant här Bajen, förra året planstormning och i år inkastade grejer. Iochförsig inte lika farligt som planstormningen men ändå. Uppföra sig på en match ska väl inte vara så jävla svårt. Nu blir det väl böter som vanligt, bra jobbar. Skjut oss i foten bara.

Nehe, nu ska jag försöka fördriva tiden med något så det kan bli torsdag snart så jag kan resa iväg...

Det är över nu

Ja, sannerligen det är. Än har det inte sjunkit in i mitt sinne att det faktiskt är slut. Trots allt så tror jag fortfarande någonstans att jag inom kort kommer jobba igen, fast så är det inte. Kanske kommer det imorgon när jag vaknar och inser att jag har en hiskeliga massa dagar på mig att göra saker på utan stress och sånt. Kvällen gick iallafall bra och fick en något förvånande avslutning. Efter tolvslaget tog jag och Frida med mig övriga medarbetare till baksidan på restaurangen och brände iväg champangnekorkarna all världen väg, när Frida till slut duschat färdigt mig dyker helt plötsligt Totto, Annika, Jossan, Alle och fixarna Simon & Niklas upp från ingenstans med musik och ännu mer champangne och glädje. Så därute stod vi ett bra tag och drack, pratade och njöt av friheten. Det var verkligen fint gjort, både jag och Frida blev väldigt rörda av det, tack ska ni ha vänner, det är sånt här jag kommer minnas på min dödsbädd, stort tack. Sen avslutade vi arbetet, låste och gick hem, inga konstigheter alls. Finns iallafall en viss lättnad i mig, en glädje jag längesen kände inom mig. Jag är verkligen lycklig.

Det ser även ut som att det kan bli en resa till västkusten till helgen och det vore verkligen, verkligen trevligt det med. Kunde inte börjat bättre känns det faktiskt. Imorgon ska jag nog dra ihop lite mer firande, får se vad det blir. Chaplin kansek, vi hörs imorgon vänner, nu ska jag duscha av mig den här stanken för sista gången och lägga arbetskläderna i en påse långt, långt in i mitt lilla förvaringsrum.

Godnatt

/En lycklig man