Morgonbloggen

Klockan är fortfarande alldeles för tidigt för mig. Jag trotsar alla regler och en hjärna som skriker nej hela tiden. När väl väckarklockan ringde var det som om två superhjältar möttes för duell. Holmgången blev tät och intensiv men fick ett abrupt slut när jag helt oväntat motsatte mig alla tyngdlagar i världen och steg upp. Tricket var ett gammalt tjuvaknep, belöning. Ge mig en cigg så går jag upp och så blev det. Så nu är jag i full färd med att göra lite allt möjligt. Chatta med Ida och förhoppningsvis ska jag ut i det konstanta regnandet en sväng för frukost, jag är fanimej hunrig nu.