En trasig man

Idag har jag fått ett bevis på att jag lever och varför mitt jobb inte längre är hållbart. Började på bästa tänkbara sätt med någonstans mellan en halvtimma och en timmes sömn under natten. Väl framme på jobbet gick det mesta åt helvete. Jag bråkade med min chef som hela tiden kom med små jobbiga kommentarer som till slut fick mig att bara vilja dö. Det blev elva timmars arbete i sträck utan rast. Han slänga i mig lite mat någonstans mellan alla vredesutbrott samt panikröka några få två-tre cigg. Turen vände så fort jag stämplade ut och innan jag ens visste vad som hänt satt jag på en filt i Åbroparken med folkölen i ena handen och en cigarett ständigt rykandes i den andra. Trevligt sällskap hade jag också och rätt fort var allting glömt. Nu är min kropp på upphällningen så det blir ett avsnitt Entourage och ifall jag orkar även Vita Huset. En bättre kväll helt enkelt...